Hej folket! Länge sedan sist. Här beror det på en svacka i måendet, en nytt liv är på väg och det innebär en jobbig tid i början för denna kvinna. Skulle hellre gå igenom två förlossningar per barn än att vara i detta långdragna kräk- och illamåendeland! Men min man har ju i alla fall köpt en hink med rosa pelikaner på, som han tänkte skulle vara lite roligare att spy i. :D

Jag får ganska tydliga känslor när jag är gravid. Vårt moderna samhälle är tröttsamt ibland. Blir lätt trött på all ständig information, alla ljud, alla intryck. Det är aldrig helt tyst någonstans. Ingen är helt närvarande någonstans, man har tankarna någon annan stans, kommunicerar inte med de man har omkring sig utan med människor på andra platser.  Överallt är skärmar och reklam, textremsor som rullar.
Barn matas med helt omänskligt många intryck. Ett barnprogram idag ska inte bara ha en handling, samtidigt som karaktärer pratar så spelas musik och bakgrunden ändrar färg. Som att hjärnan ska paralyseras av intryck, proppas full så man inte har tid att titta bort eller tänka. Dessa känslor hos mig blir starkare när jag är gravid. Det är som att graviditeten ger mig en starkare koppling till jorden, det som är äkta, och liksom drar mig till det naturliga, lugnare, tystare. Jag vill ha riktig mat, gratänger, soppor, långkok. Jag blir sugen på bra råvaror, tomater som luktar tomater och inte bara är vattniga industriprodukter.
Jag provoceras av när personer gör till sig för mycket, har för mycket smink eller luktar för mycket parfym. Jag vill se det äkta i människor omkring mig.
Jag provoceras av fasader som döljer något riktigt.
Hur kan mänskligheten göra det till något normalt att ha djurfabriker. Djur som föds upp utan att röra sig för att sedan dödas. Det är groteskt. Tacka vet jag älgkött! Eller annat man vet var det kommer från.
Och varför har småbarnsfamiljer det så stressigt nu för tiden, var ska man få tiden ifrån när man arbetar?
Många tankar får man ändå när man bara ligger och spyr och mår illa!

Det här skrev jag när jag mådde sämre än jag gör nu, det börjar lätta lite. Men jag har alltid mer eller mindre av dessa känslor.

Hej och hå. Först är jag frånvarande i hundra år och sen får ni detta kastat i nyllet! Så kan det gå :)

Hej på er!

 

Elin

12 november 2016 23:27

Jag tycker så mycket om dig människa!

Lena

13 november 2016 14:59

Och jag dig!

 

wiolettan

13 november 2016 11:37

"Hink med rosa pelikaner", helt suveränt, det måste ju pigga upp lite. Omtänksamt av din man tycker jag.
Usch för illamående, det är så jobbigt och man vill bara ur det.
Håller helt med dig om ljud och det du skriver att det stör. Det stör otroligt, även mig, fast jag inte är gravid, tror jag. Nej, 75 år, inte troligt.
En till som tycker så om smink och "äkta" människor. Det är precis som om min mysing skulle ha skrivit det.
Sköt om dig och trevlig att se dig här igen.
Varm kram.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Lena

13 november 2016 14:59

Skönt höra det finns fler. Kul att du tittar hit. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fyndade en fin lång stickad höstklänning på secondhand häromdagen och det gjorde mig glad! Imorgon ska jag på ett "viktigt möte" och då får ni hålla tummarna för mig. Kram och hej från den där som vill blogga men inte orkar     ...

Den kom tidigt i år den första morgonen med frost i gräset. Som om jag känt det på mig ställde jag pelargonerna under tak igår. Bonden tröskar idag. Som inbiten lantis har jag följt utvecklingen sedan försommaren. Från nyss börjat växa till färdi...

Varför skriver jag så sällan här? Möjligen har jag för många osorterade tankar och känslor att jag inte vet vad jag skriva. Skulle behöva ett par kvällar i månaden med Elin. Det skulle nysta upp ett och annat. Hur många andra finns det som är intress...

Hej... Här tittar jag in som om jag besökte någon annans blogg som jag glömt. Det var visst min! Livet är som vanligt galet nu men det är ju som vanligt då! Alldeles glad för en stund kan jag bli av att hitta årets första maskrosor. Det var som att...

Så var sjön frusen och dagarna korta. Halva november är bakom oss. Om två veckor tågar advent in. Farsdag idag har spenderats hemma med familjen och lite tårtliknande fika fick vi till. Två av kaninerna fick flytta från uteburen in till ka...