Degislivet

Senaste inläggen

Av Lena - Onsdag 6 feb 20:08

Har jag slagit något slags frånvarorekord nu kanske, det är nog möjligt.
Vet inte ens vad eller när jag skrev här sist och inte orkar jag kolla heller. Men här har ni mig.

Det är februari, det är kallt, minusgraderna känns ovanligt kyliga i år. Jag klär på mig. Är det för att jag fyllt fyrtio? Så underbart det är att bli äldre ändå. Ser så mycket fram emot femtio, eller ännu hellre bli en riktig tant. Eller kanske bara ha lite tid.


Jag ska dela några isbilder med er, från vårt fikarum på jobbet. Sånt här fint har det blivit på fönstren.     

Det känns som jag egentligen har mycket att skriva om, men energinivån är låg ikväll. Ni kanske får höra en annan gång om Barcelona-resa, husprojekt och annat. 


Kram till er och tusen tack till er som lämnat hälsningar hos mig under min bortavaro! 


ANNONS
Av Lena - 9 augusti 2018 20:15



Hej!

Röran som i en laddning bilder rakt upp och ner, från i princip hela sommaren, ett liitet litet axplock. I en röra.

De tre första var från första turen med husvagnen den här sommaren, i Byske. Blommorna är rosor från min man på vår bröllopsdag, de prydde vårt förtält hela resan. De  tre som följer är från Norrfällsviken.



Och så en bildskörd från sommarens Östersund-Forsta-besök.



Här är vi, min lilla familj!


Väldigt nöjd tjej som fick en egen glass av moster.




Vi badade där jag badade som mest i min barndom, det var varmt i vattnet!! Locknesjön är en underbar sjö, med klart vatten och nio meters siktdjup. Man känner sig renad inifrån och ut av att bada i den. Den brukar vara kallare, men värmen i sommar...ni vet.


De tre bilder som följer är fantastiska på sitt sätt, mest för mig och min man eftersom tillfällema är så få. Men i Forsta dök de upp (tack), och värda att dokumentera är de.


 





Hilma och Selma provade gamla klänningar, så fina de är va! Hilma i en orange klänning som hemmes gammelmormor sytt på sextiotalet, Selma i en grön som mamma sytt nångång, kanske sextio även det.



Följande bilder är från Jamtli Historieland





Och här kommer två bilder till från Forsta, lite rörigt blir det.

Bilden nedan föreställer jag och min man hemma på altanen, någon av alla fina sommarkvällar vi blivit tilldelade den här sommaren. Efter det följde två bilder till med.

 

 






Adjö för denna gång!

ANNONS
Av Lena - 24 juni 2018 19:06

En midsommarhelg i Lapplandsskogen. Vi behövde lite stugliv och trots blåst och kyla var det mysigt.

Av Lena - 28 april 2018 20:07

Våren kör på nu, dunder och brak, tuta och kör. Undrar hur höga vattenflöden det blir snart när det börjar tina i fjällen, efter denna extremt snörika vinter. Snörikedomen har verkligen behandlat trädgården fint, det är ingenting som frusit ihjäl i år. Jag hittade t o m en sommarblomma som bevarats under snön med blomma och allt. Titta.

Det blev en tur till skogen imorse. Underbar promenad, och Boy fick springa lös på riktigt för första gången. I diken forsade vatten, det var varmt ute och det luktade vår.

På återseende!

Av Lena - 21 april 2018 07:00

Det finns morgonpigga personer i den här familjen, särskilt en. När hon slår upp ögonen har hon inte en tanke på att stänga dem och somna om när klockan är halv fem, ibland närmare fyra, hon tycker att livet är för spännande för det. Det är bara att stiga upp! Skönt att det i alla fall är ljust och fint den tiden, då känns det mindre hur tidigt det är. Koka välling, släppa ut hunden, koka kaffe.

Jag har börjat jobba, halvtid. Tänk att jag har nytt jobb! Vill jag jobba mer än halvtid framöver så blir det att jobba även på mitt vanliga jobb på kardiologen, men vi får se. Nog saknar jag att ta hand om mina kära hjärtpatienter men det finns en tid för allt. Skiftarbete är det inte tid för nu.

Mitt jobb nu innebär att jag registrerar hjärtinfarkter i Västerbotten och Norrbotten enligt vissa kriterier. I en stor forskningsdatabas kan man säga. Förra veckan var jag några dagar i Luleå och lärde mig jobbet av hon som haft det innan jag. Snacka om kontraster för en småbarnsmamma som inte sovit en hel natt på flera år att plötligt bo två nätter på hotell, oj oj. Och så använda hjärnan dessutom. Den var lite ringrostig :)


Jag har ett eget kontor, kan ni fatta. I helt nyrenoverade lokaler. Den här lampan har väl hängt med länge här kan jag tänka, den ska jag hålla hårt i. Ser ni vilket fönster till förut den är. Med ett litet hjärtformat bokmärke fasttejpat. Den får bli mitt ankare i allt som luktar nytt. Nu ska jag prestera och vara en normal vuxen duktig person, i alla fall försöka låtsas. Då kan det vara bra att ha en lampa som ser ut som när jag var liten, med en vanlig glödlampa i.


 
Första dagen när jag kom till jobbet höll jag inte på att hitta till rätt hus. När jag kryssade fram förbi en byggarbetsplats utanför byggnaden och kom till rätt dörr så var det en alldeles vit hare som skuttade omkring där ute helt nära. Såg nästan ut som en kanin. Hur som helst fick den mig att känna mig på rätt plats, som att jag var välkommen, på det där magiska sättet.


Våren är här, den har brakat in över oss kan man säga. Snötäcket är djupt men den kämpar på. Och därunder laddar växtligheten för sin smygande explosion av grön.


Kram på er!

Av Lena - 19 mars 2018 10:16

   Hej folket när och fjärran. Vi har verkligen enorma mängder snö här den här vintern. Hade vi inte skottat baksidan i omgångar så hade taket varit jämns med snötäcket efter allt takras, och E:s fönster skulle vara helt igensnöat. Om vi ska fortsätta prata väder så har det senaste dagarna kommit en påminnelse om att våren knackar på. Det har varit mildare, snötäcket har "satt sig" lite och mina öron har hört takdropp.
Apropå prata väder, det är något jag aldrig varit bra på. Väder är intressant i sig, men prata väder är ofta ett sätt att prata med bekanta eller obekanta för att liksom ha några ord att säga. Det är inte min grej; att prata på för att prata. Jag vill liksom connecta med folk och prata om intressanta saker, inte tråkiga saker bara för att. Jag vill ofta hoppa över teatern och gå direkt på kärnan. Men världen funkar sällan så. Det ska liksom pratas en mängd ord innan intressanta saker får avhandlas. Tråkigt. Ibland stöter jag på folk som också skippar teatersnacket, men det är sällan. Småprat om väder är otroligt användbart. Ju fler du pratar väder med desto fler kärnor kan du få se.
Ja ja. Hursomhelst. I helgen sålde jag tre kaninungar, och nästa helg flyttar de två som är kvar. Det var de ungarna det!


Förra helgen stod min kära S här ute i en snödriva och hade lotteri. Vilken tjej, och vilket tålamod. Stå där och vänta på att någon ska gå förbi och köpa en lott <3



Hej med er för denna gång!


 


Av Lena - 15 februari 2018 13:30

Vi har haft dop. Det fjärde och sista. Lilla Agda verkade tycka det var helt ok att döpas.

 

Hilma har en klänning på sig som mamma sytt på sextiotalet. Den är så fin på henne tycker jag. Tårtorna var goda, prästen trevlig, gästerna snälla, pianot stämt. Kakorna stod Agdas farmor och mormor för, då Agdas mamma haft annat för sig.


I övrigt flyter livet på här i Degis. Vi försöker lära känna vår nya familjemedlem, Boy. Vi som sagt att vi inte ska ha fler barn, och så skaffar vi tre till (=en hund). Kärlek och kaos, kaos och kärlek. Apropå det, Boy har hjärtan i pälsen, kan ni tänka er.

   



Jag har fått nytt jobb! Det bara löste sig det här med att jag behövde göra något nytt, dagtid. Jag sökte ett jobb som jag inte fick, men så fick jag ett annat huxflux, som passar bättre, halvtid. Börjar jobba i april. Men jag har kvar min vanliga anställning på kardiologen i grunden ändå, komplicerat jag vet. Jag kan förklara en annan dag vad jobbet handlar om! 


Det stormar här idag, riktigt isande vindar. Det snöar inte, men snön blåser omkring i luften. 


Igår på alla hjärtans dag fick jag fina blommor, godishjärtan och en fin nyckelring. Allt av maken   

   


Av Selma fick jag detta, gissa om jag blev glad:

Kram  

Av Lena - 8 februari 2018 22:22

Det är galet nu. Jag kan inte ens skriva något. Någon gång kommer jag se tillbaka på den här tiden och skaka på huvudet, med ett leende såklart. Men galet är det.

I övermorgon är Agdas dop. Någon bakning finns det inte tid för, vi får köpa tårtor.

För ett år sedan höll jag på att längta ihjäl mig efter vår, oj vad jag minns. Ingenting känns lika akut nu, och jag känner hur fort tiden går...

Skönt att vi tog oss hem när vi hämtade Boy, vår valp. Över hundra mil, ishalka, tidvis oplogat, med husvagn. Det blev lite för spännande lördag kväll innan vi tog oss till en rastplats och kunde övernatta.

6% batteri. Hej då!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se